Barns uppväxtmiljö
Hem / Familj & Barn / Barns uppväxtmiljö
Sociala relationer med till exempel förskole- och skolkompisar, vänner eller andra de träffar i olika fritidsaktiviteter är också viktiga för barnens trivsel och mående.
Vuxna har större risk att utveckla psykiska besvär om de inte har blivit omhändertagna på ett bra sätt som barn, eller om de har utsatts för våld eller andra övergrepp.
Samhället ska bidra till en bra uppväxt
Samhället kan och ska bidra och hjälpa till, både när det inte fungerar hemma men också för att stödja barns utveckling generellt.
Archives of Disease in Childhood” 2019;104:998-1003.
Vad påverkar barns hälsa?
Förhållandena under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Relationer i skolan liksom barns och ungas kompetenser är centrala för uppföljning av skolmiljön.
Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör skolmiljön visar bland annat att:
- En majoritet av flickorna och pojkarna i åldern 11−15 år håller med om att eleverna i klassen trivs tillsammans, att de flesta elever är snälla och hjälpsamma och att de andra eleverna accepterar dem.
- De flesta elever i åldern 11−15 år uppger att lärarna bryr sig om dem och accepterar dem som de är, och majoriteten litar på sina lärare.
- En av åtta elever i årskurs 9 saknar behörighet till gymnasiet.
- Tre av tio elever i gymnasiet får inte ett slutbetyg inom fyra år.
- Det finns stora skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund liksom skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
- När det gäller miljön i förskolan håller förskolan i Sverige generellt god kvalitet med hög andel utbildad personal och hög personaltäthet.
Läs mer
Vår uppväxt kan påverka vår hälsa både på kort och lång sikt
Barn behöver trygghet och sociala relationer
De första åren i barnens liv har stor betydelse för den framtida hälsan.
Det finns även samband mellan missbruk hos föräldern och våld i nära relationer. Relationen förälder-barn är därför central för att följa utvecklingen av miljön i hemmet.
Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör miljön i hemmet visar bland annat att:
- De allra flesta skolbarn i åldern 11−15 år uppger att de har lätt för att prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem.
- Det är färre flickor än pojkar som uppger att de kan prata med sin pappa, men andelen har ökat över tid.
- Det är vanligare att barn i Sverige kan prata med sin pappa jämfört med barn i många andra europeiska länder.
- Flickor och pojkar i åldern 11−15 år upplever i stort sett samma grad av socialt stöd från familjen och upplevelsen av stöd minskar med åldern.
Läs mer om skolbarns relationer till sina föräldrar i rapporten nedan.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport.
Skolmiljön
En god miljö i skola och förskola är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer.
Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader uppväxtvillkor.
Hemmiljön
Miljön i hemmet är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet. Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården Socialstyrelsen, 2015.
Grundbok i BBIC – Barns behov i centrum Socialstyrelsen, 2023
Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende – Kunskapsstöd för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2020.
Klinisk barnpsykologi.
dr. En skyddsfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten för att visst utfall genom att fungera som buffert, eller som förändrar effekterna av att exponeras för en risk.
Risk- och skyddsfaktorer kan vara direkta eller indirekta. Det kan till exempel handla om att utveckla ett språk.
Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning.
Här finner du information om de faktorer som påverkar barns och ungas hälsa och utvecklingen av dessa över tid. Goda möjligheter till fritidsaktiviteter och ett välfungerande föreningsliv kan ge barn ytterligare förutsättningar att utvecklas och må bra.
Tidigt stöd är viktigt
Det är viktigt att barn och unga tidigt får det stöd som de behöver.
I vissa fall kan även barn- och ungdomspsykiatri eller andra instanser inom hälso- och sjukvården vara avgörande under uppväxten.
Det finns också andra samband som kan ha betydelse.
Projektet har också tagit fram en gemensam verktygslåda, där man listat hjälp och stöd på lokal, regional och nationell nivå. “Pathways to inequalities in child health. Hur barnet lyckas med den här typen av utvecklingsuppgifter får konsekvenser för hur senare uppgifter går att lösa.
Risk- och skyddsfaktorer som kan påverka barnets utveckling
Det finns omständigheter eller faktorer som kan innebära ökad risk för respektive skydd mot psykosociala problem hos barn och unga.
Broberg Almqvist Tjus , 2003.